15 juni 2011
Från färg till a-ö
Det var inte det att jag tröttnade, utan det att jag inte hittade. ”Vilken färg på ryggen?” är inte längre någon fråga för mig. Alla lästa böcker och de som ska läsas innan jag dör är nu omsorterade från A – Tim Adams I huvudet på John McEnroe – till Ö – Klas Östergren Gentlemen
Före
Efter
Det är L och S som samlar de flesta författarna. Jag har endast sju R-böcker och 3 Q-böcker, alla skrivna av Anna Quindlen. Dessutom hade jag två upplagor av Aliide Aliide av Mare Kandre. En har återvänt till sin rätta plats: biblioteket.
16 februari 2011
5-listan
2011 tänkte jag inte hoppa på några utmaningar och löften när det gäller läsandet. Jag lyckas sällan med sådana. Men när jag sitter i mitt fina bibliotek (som F-O-R-T-F-A-R-A-N-D-E inte har den rätta mattan på golvet) och tittar på TBR-hyllan (homage à Boktoka) tänker jag att det vore roligt att läsa böcker från en annan hylla, nämligen ur vardagrusmhyllan och där åtminstone var fjärde är oläst och ska sparas till bättre tider. I flera bloggar florerar 20-listor och 10-listor med ivriga nedplockade hyllvärmare.
Så jag ställer fram stegen och börjar inspektera. Inte alls särskilt mycket oläst där, visar det sig. Men fem av dessa böcker från denna tjugofem meter långa hylla väljer jag ut för att läsa under året. Det är precis lagom.
Howards End av E.M. Forster. Boktipset kommer från goda vännen Karin, och jag tror att hon säger att den är en av de bästa hon läst.
Strandmannen av Peter Kihlgård. Jag köpte den för många många många år sedan, men aldrig kommit mig för att läsa.
Från helvetet till paradiset av Olof Lagercrantz. Jag här läst delar av denna Dante-bok. Den gudomliga komedin älskar jag och nu är det dags att pärm-till-pärm läsa den här boken
Best Broadcast Stories av Hilton Brown. En gammal novellsamling från 1945 som jag läst några texter ur, men det är dags för alla
Jag lägger till
Norrtullsligan av Elin Wägner också. Den hade jag förvisso redan bestämt mig för att läsa tillsammans med Sthlms stadsbibblo och En bokcirkel för alla men den fanns som hyllvärmare och får räknas med bland de fem.
Fina titlar!
9 september 2009
Böcker vi minns
Okej då. Böcker jag minns. Tidsresa bakåt. 90-tal. I mitt jobb ingår en glassig del som köpare av reklambyråtjänster. Jag får ha synpunkter på layout, bilder, rubriker och skriver dessutom stora delar av texterna själv. Härligt uppdrag. Jag kan säga ”nej, den bilden är ful”, ”vi behöver se alla uppslag om två timmar” och ”vi gör tvärtom i stället” och sen lämna rummet och låta reklamfolket göra själva jobbet.
Men jag tror att jag var en välvillig kund. Sa snarare ”men åh så bra!” och ”ta den tid ni behöver” och älskade när jag fick sitta med på deras AfterWork på fredagarna och skvallra om allt jag hittat i Resumé som jag lusläste på den tiden. .Jag blev bekant med och imponerad av Jacques Séguéla som köpte en av byråerna jag jobbade med. Séguéla har skrivit flera böcker som handlar om reklam och reklambyråbyggande men så vitt jag vet är endast en översatt till svenska: Tala inte om för mamma att jag jobbar med reklam! Den hittade jag när jag plockade om i bokhyllorna.
Ty reklammannen är inte en vanlig narr, han är en självbespeglande narr. Don efter person. Vanan att alltid tala väl om de märken som betalar honom för det ger honom lasten att vilja att man talar väl om honom
Séguéla skriver om de första tjugo åren i sin karriär. Hur han började i branschen, och varför han stannar kvar. Hur han skaffade sig erfarenhet och hur han byggde sina byråer. Lite korthugget. Roligt. Och initierat om hur det gick till i en rad olika kampanjer under 70- och 8o-talet.
Jag minns att jag läste den med stort engagemang för femton år sedan. Gick lite med den under armen och refererade till den när tillfälle gavs. Läsa om den? Nja. Men den kvalificerar sig – påminner om en rolig tid – att få stå kvar i hyllan och vara en bland de tusen.
30 augusti 2009
Att tolka sina medmänniskor
Häromdagen läste jag – var var? - en liten notis om svårigheten att kategorisera människor nu när allt fler läser nät-tidning istället för att prenumerera på papperstidningen. Det är ju så enkelt att dela upp mänskligheten med hjälp av sina föreställningar om DN-läsaren och Svd-läsaren! Ett slags ideologisk och härligt förenklad uppdelning av mänskligheten alltså, tänker jag när jag tittar på nya grannens tidningskorg. Där ligger både Svd och DN. Hm. Vem är hon då?
Ett säkert kort att lära känna sina medmänniskor är att studera deras bokhyllor. I love it! Hur många deckare i förhållande till Kafka? Hur många böcker utgivna senaste året i förhållande till klassiker? Hur många böcker som jag själv fnyser åt i hemlighet i förhållande till sådana som jag andäktigt beundrar men ännu inte köpt?
När jag nu – för sista gången ? – lagt ner så mycket tid på gigantiska bokhyllekonstruktioner tänker jag mig ett antal år framåt i tiden, när jag istället har allt samlat på ett litet digitalt ställe och läser med en fantastisk läsplatta. Jag kommer att behöva en mycket liten yta. Inte ett bibliotek. För även om jag var en hängiven LP-samlare en gång i tiden och dyrkade det stora formatet med plats för finfina bilder på sångare och musiker och texter, älskar jag idag iTunes och iPoden. LP-skivorna i ölbackar minimerades med åren till CD-skivor i smala hyllor och visst, det kommer ta ett tag för mig att släppa taget om dem Men jag kommer göra det, det är min övertygelse.
Och det som gäller för musiken kommer att gälla för böckerna. Bokhyllorna minimeras. Hur ska det gå då? I stället för att gå i folks vardagsrum och bibliotek och dra med fingret längs boktitlarna kommer jag istället betrakta någonting annat som pryder väggarna. Och när böckerna finns samlade digitalt, långt från mina granskande ögon, hur ska jag då kunna tolka mina medmänniskor?
22 augusti 2009
Bokfilosoferande – skarpt läge
Katastrofområdet är under återhämtning. Bokhyllan är betsad och ställd på plats. 5 meter bokhylla i vinkel. 40 hyllmetrar. Om jag räknar rätt.
Stor del tar pärmar och facklitteratur i religionsvetenskapen. Men resten ska nu fyllas med det skönlitterära, hämtad från högar och bokstaplar och dubbla rader på andra ställen. Under rubriken Att läsa och Nyss läst. Om nu hyllor har rubriker. Visst har de rubriker! Det ingår i mitt tankesystem – det strukturerade.
Men hej!
I vardagsrummets under-takethyllor placeras de böcker vi har läst samt de jag tänker mig läsa – förr eller senare och förmodligen senare. Glada återseenden. Takhöjden är 3 meter, jag är långt därunder.
Se där i den oranga delen. En Perec som jag nästan glömt!
Jag sorterar. Och jag räknar. Det fanns en tid när jag ville leva i ett bibliotek. Det vill jag inte längre. Max tusen böcker säger jag. Tusen böcker. Det är mitt max. Och jag sorterar ut.
14 juli 2009
Bokfilosoferande
Bokhyllor i bibliotek
Arbetet med mina bokhyllor fortskrider säkert. Att betsa är svårt. Är det ens vad man gör 2009? Minns mina brunbetsade fönsterkarmar i tonårsrummet på 70-talet. Att förvandla Ivar-hyllor till högblankt vitt skulle innebära 3 strykningar och vi pratar här 54 hyllplan och 7 gavlar. Så bets lät enkelt. En strykning bara, och några drag med trasan. Tänkte jag.
Det var inte så enkelt. Men nu har jag nog fått in tekniken. Svartbetsat med matt yta. Motsatsen till högblankt vitt alltså. Allt eller inget.
Skillnaden mellan böcker att läsa och olästa böcker
När jag står och betsar och ångorna stiger mig åt huvudet kommer tanken kring skillnaden mellan böcker att läsa och olästa böcker. Jag köper och får böcker i en snabbare takt än jag hinner att läsa. Alltså samlas det på hög. Att-Läsa-Högen. Den är bekant för alla. Ibland kan böckerna rinna in i sådan takt eller vardagen ta sådana vändningar, att läsordningen ändras. Den bok som skulle läsas nästa gång känns inte lika aktuell av någon anledning och hamnar lite vid sidan av, ett slags Att-Läsa-Om-Ett-Tag-hög. Även den högen kan förändras och böckerna blir Att-Läsa-När-Jag-Nångång-Får-Lust.
Den där sista kategorin, det är de Olästa böckerna. Man vet att man någongång kommer att vilja läsa dem, men kan inte säga när. Jag tänker att jag nog vill separera dem från Att-Läsa-Om-Ett-Tag och verkligen verkligen från Att-Läsa-högen bredvid sängen. Så min senaste idé är att i vardagsrummet - under taket – ha såväl de Lästa som de Olästa samt Klassikerna före 1960. I biblioteket som också kommer att innefatta otaliga pärmar med referensmaterial och spännande forskning kan då få härbärgera Att-Läsa-Om-Ett-Tag och Böcker-Jag-Just-Läst. Och facklitteratur inom religionsvetenskap. Och resguider. Och
Jag lägger ifrån mig penseln. Jag måste nog ha en nypa frisk luft.
12 maj 2009
Katastrofområde
Vi är på väg att bygga ett bibliotek. Hyllorna är klara, men ständiga omsvängningar kring vilken färg de ska få gör att rummet fortfarande är ett rum med hyllor i högar. Nu är beslutet mörkgrå bets och förhoppningsvis kommer jag att köpa den i veckan. Under tiden växer boksamlingarna till ett katastrofområde. När vi flyttade in hit för två år sedan, minskade vi ner boksamlingen till ungefär tusen böcker. Pocketböckerna färgkoordinerades omedelbart, men snart också de övriga.
Men eftersom hyllorna är högt upp under taket, blev jag snart lat och lade de lästa böckerna på andra ställen för att sorteras in senare. När de så småningom ändå sorterades in blev det färgkoordinerade allt mer oöverskådligt. Jag köper hela tiden nya böcker och jag lånar böcker och lägger i diverse högar: att läsa omedelbart, att läsa snart, att läsa. Och nu börjar detta kaos inkluderande de böcker som plockats ner från hyllor som ska målas närmast bli en sanitär olägenhet. Det är verkligen böcker överallt.
Vid en träff med boktoka gav hon mig goda råd till hur den framtida sorteringen ska gå till. Så låt oss hoppas att den mörkgrå betsen är ett beslut som kommer att bestå, att den inköps inom kort samt att jag därmed får börja måla och slutligen sortera. I biblioteket ska inte finnas annat än böckerna, en fantastisk fåtölj, en bra läslampa och ett bord där jag ska förvara mina cigarrer.
12 februari 2008
Samla på hög
I snart ett år har vi bott i Våningen. Böckerna blir allt fler.
Jag led kval efter flyttgubbens uttalanden om att det var så mycket böcker att flytta. Mycket böcker- jag! Föralldel, läsning och böcker är en viktig del av livet, men det rimmade illa med min självbild som Minimalisten.
Vi gjorde oss av med 450 romaner vilket är omkring tio hyllmeter om vi nu ska tänka yta. De resterande ställdes in i rummens taknära hyllor. Ganska snart köpte vi hylla och målade med väggarnas vita färg och där ställde vi de stora tjocka tunga böckerna som inte fick plats under taket.
Sedan kom min underbara sovrumshylla i 50-talsbjörk och där tänkte jag att jag skulle ställa de där böckerna som jag snart ska läsa. I ordnade rader. Men att-läsa-böckerna blev allt fler. Trots 50-talsbjörkens meterlånga hyllor behövdes mer utrymme.
Minimalisten ligger lågt. Vem vill ändå räkna sina böcker i flyttkartongsvolym! Så nu gäller bokhögar igen. För jag köper mer än jag läser. (vilket är extra mycket sanning just nu när jag läser ett ord om dagen) Jag har gett fan i begränsande bokköpstopp och köper enligt lustprincipen: Allt nu!
Idag levererade Bokus:
Fly, Den nya Evas passion, De afrikanska breven och Hoppa hage. I morgon åker jag till Gotland och några timmar i en stol i aktersalongen hoppas jag ska få mig att fokusera på skriven text.
13 oktober 2007
Hyllvärmare
Veckans bokfemma handlar om böckerna som man ska läsa. Snart.
Jag skippar alltså att-läsalistan och de olästa i sovrummet och koncentrerar mig på vardagsrummet. Eftersom det skedde storrensning av böcker för drygt ett halvår sedan finns ingen bok som inte är Utvald. Vid flytten omdisponerades, dvs skänktes bort, inte mindre än 450 böcker till olika håll, främst till bekant med Stor Gård Med Många Hus. Bland kvarvarande böcker finns dock olästa som ska läsas. Helst innan jag dör.
Jag räknar igenom böckerna i vardagsrummets takhyllor och över femtio av dem är olästa. Jag väljer fem av dem som jag ska läsa. Snart:
1. Jag valde mitt liv av Sigrid Kahle. Tjock bok. Självbiografisk om kvinna som är journalist och som specialiserat sig på islam. Handlar mycket om resor. Jag tror den är superbra. Men uppenbarligen inte tillräckligt eftersom jag aldrig läser den.
2. De besatta av A S Byatt. Historisk roman, vilket jag egentligen inte tycker om, men jag minns att det beskrevs som ”litteraturhistorisk thriller” och det tror jag på. Ägt sedan 1991. Tittar på den varje dag.
3. Kiki av Lou Mollgaard. Handlar om dekadent kvinna från Paris. Jag minns att jag önskade mig den av min käre make. Men varför jag inte läst den än vet jag faktiskt inte.
4. Nya bekännelser av William Boyd. Tjock och handlar om en man inspirerad av först Augustinus Bekännelser och sedan Rousseus bekännelser. Tror jag. Det verkar i alla fall så braoch jag ska läsa den. Snart.
5. Zoe av Stephanie Dowrick. Ägt sedan slutet av 80-talet eftersom namnet Zoe var så cooolt. Av samma skäl blev den utvald att stå kvar i bokhyllan.
Med åren har jag blivit lite bättre på att låta bli att köpa böcker som jag inte ganska direkt läser. Och jag köper nästan omedelbart böcker som jag vill ha.
Samt belastar inte prestationsångestkontot med ”jag borde läsa den och den”. Hellre köpa och tänka: Den ska jag läsa. Snart!
14 augusti 2007
Till K
Kära K. Jag vill gratulera dig till nya jobbet och komma med ett förslag!
En av de viktigare sysselsättningarna i din bransch är detta med ordning. Länge har jag, precis som ni, sortertat Hce-böckerna i bokstavsordning men häromdagen tänkte jag mindre intellektuellt och mer estetiskt och ordnade i färgordning – från vitt till svart – 
istället.
Kan inte det vara något för dig? Det som händer är att du måste ställa en följdfråga i din kontakt med boklånare:
- Jag vill låna Processen av Kafka.
- Vilken färg har den?
Se på bilden här bredvid. Vackert va? Och du som har så måååånga böcker nu.
Hör av dig om det här är något för er. Jag hjälper gärna till att ordna.
