10 mars 2010
Ljuva 60-tal
Ljuva 60-tal. Jag föds. Fyra år gammal börjar jag på Barnträdgården – en översättning av tyska Kindergarten. Jag lärde mig snabbt att det var på förmiddagspasset man skulle gå. Eftermiddagspasset var för småbarnen – och inte spelade det någon roll att barnen där var både fem och sex år. Småbarn = loosers. Mamma var en Modern Mamma som arbetade om nätterna och sov sig pigg under de timmar jag gick på Barnträ. Fram och tillbaka dit gick jag tillsammans med bästisen Carina. Oro för att vi skulle bli bortrövade fanns inte. Jag gick överallt på egen hand. Åkte tåg på egen hand. En självklarhet. Ljuva 60-tal.
Jag lär mig läsa och skriva tidigt. Boklistan innehåller Lotta på Bråkmakargatan, storasysters läseböcker med Li och Lo. Barn från främmande länder – en något kategorisk bilderbok från sin tid. Saltkråkan.
Varför denna vandring på Memory Lane? Jo, just nu på Stadsbibblo : Långa svansen och 60-talet.
——
Läseboksbilden är lånad av Dalarnas tidning.
8 mars 2010
Summan
Sportlovet är över. Oavbruten läsvecka, näe…men intensiv med sju avslutade böcker och två nästan så.
Vanligtvis läser jag 2-3 böcker parallellt och inte nödvändigtvis varje dag. Att lägga sig i soffan och läsa non-stop är skönt på så sätt att koncentration blir stark. Men det är också så att jag behöver pauser för att smälta.
Även om jag läste en bok på en dag fördelade jag i de flesta fall läsningen på flera tillfällen under dagen.
Nu vet du.
———-
De två ännu outlästa är Marmorhud av Slavenka Drakulic och Timmen mellan hund och varg av Silke Scheuermann
26 februari 2010
Sportlovsläsning – enomdan
Jag startar mitt sportlov idag. Planerna att åka till Berlin är lagda på is (HAHAHA!) eftersom det är kallt och snöigt. I stället stannar jag i det lika kalla och snöiga Stockholm och de sköna röda sofforna. Min plan är att ha Enskilt Bok-kollo. En bok om dagen och jag startar idag med Herr Arnes penningar. Den bok jag läste när jag var sjutton år, avskydde av hela mitt hjärta och ännu inte riktigthar förlåtit Selma Lagerlöf för. Men nu är det de sista timmarna av Ett hem utan böckers läsutmaning och efter alla dessa år, Selma, borde jag väl ha blivt en annan människa?
Mot ännu en sommar av Janet Frame och En station från Paradiset av Mariette Glodeck är helgens böcker.
20 februari 2010
Läsrapport: Vi har redan sagt hej då
Jag läser gärna på min Macbook.* Lån från bibblo via elib.se är något att vara tacksam över . Det jag noterar är att jag läser snabbare än med tryckt bok i näven. Jag tror att det är för att ögonen får hänga med i ett kvickare tempo när jag scrollar. Till exempel går det undan när jag nu läser Vi har redan sagt hej då av Daniel Åberg. När jag läste författarens första bok – DannyBoy och kärleken - erfor jag känslan av en fickplunta kittlande mouss-vin intagen i smyg under guidad stockholmspromenad. 40 sidor in nya romanen känner jag en uppgradering av alkoholstyrkan. Närvaron med täta dialoger och stockholmskänslan är där. Men stämningen är svartare. Lite vassare spets i drinkarna.
* * *
*Läsplattor etc i all ära. Jag väntar på min iPad (som en säker källa bevakar att jag ska erhålla så snart de kommer till landet)
7 februari 2010
Ett hem utan böcker
Martina på bloggen Ett hem utan böcker (är som en kropp utan själ) presenterar läsutmaningen: Skrivande svenskor – kvinnliga författare 1900-1950 och jag hänger på. Under en tvåmånaders-period väljer man en av två titlar av författaren.
Januari-februari
Selma Lagerlöf (1858-1940)
Herr Arnes penningar (1904)
Liljecronas hem (1911)
Jag kommer att läsa Herr Arnes penningar. En bok jag läste på gymnasiet, hatade av hela mitt hjärta och har efter det inte riktigt hämtat mig när det gäller Selma Lagerlöf. Nog har jag läst titlar av henne efter det, men gillar jag? Njae. Så åter till källan och kanske kommer kvinnan att få upprättelse i mitt skoningslösa sinne. Senare under året kan väljas bland:
Mars-april
Elin Wägner (1882-1949)
Pennskaftet (1910)
Åsa-Hanna (1918)
Maj-juni
Maria Sandel (1870-1927)
Virveln (1913)
Droppar i folkhavet (1924)
Juli-augusti
Agnes von Krusenstjerna (1894-1940)
Den blå rullgardinen (1930, första delen i Fröknarna von Pahlen)
Fattigadel (1935, första delen i Fattigadel)
September-oktober
Moa Martinsson (1890-1964)
Kvinnor och äppelträd (1933)
Drottning Grågyllen (1937)
November-december
Stina Aronsson (1892-1956)
Medaljen över Jenny (1935)
Hitom himlen (1946)
26 januari 2010
Tre veckans snabba – och då är det bara tisdag!
Veckans
teaterupplevelse är teater Surras tolkning av Shakespeare. Fem pjäser i snabbt tempo. Från liv till död. Jag satt med gapande mun i 45 minuter. Omtumlad och upprymd.
musikupptäckt. Michael Hoppé Afterglow. Lyssnar på Spotify. Så vackert att jag går sönder.
läsning. Sagan om mig själv av Gunilla Linn Persson. Hon skriver om sin psykiska sjukdom och sitt livs historia med ett poetiskt och enastående vackert språk som samtidigt beskriver det svåra så träffsäkert.
Bara rädd. Förfärad och utskrämd ur sig själv.
Blå om knoppen.
Blå om kroppen.
Bara rädd för plåtburkar på marken och rädd för de gröna sakerna i grönsakssoppan. Rädd för det som alla känner och rädd för det som ingen vet.
Ingen!
Att få en psykos var som att göra inbrott i sin egen källare, kasta ut allting och vända runt.
23 januari 2010
Med jämna mellanrum
Jag har sparat en liten papperslapp:
Jag heter Gunilla. Jag har en kastanj i fickan. Jag smeker alltid det vita papperet med en öppen hand, innan jag börjar skriva. Min hand är en berättelse. Min hand, som kramar kastanjen i fickan är en saga om ett träd. En saga om kastanjekärnans längtan efter att spräcka det hårda skalet och slå rot.
Jag hade spräckt det hårda skalet.
Var skulle jag slå rot?
Var kan kaos slå rot.
Helgen är full av plikter. När vi pausar från dem har vi Seinfeld-festival för att få skratta. Med jämna mellanrum läser jag Gunilla Linn Perssons Sagan om mig själv. Med vidöppen mun. Hur kan man skriva något så vackert om psykoser? Jag vill inte sluta läsa.
13 januari 2010
Jag packar min väska – januari 2010
Årets första resa är nästan som utomlands – Gotland! Några dagar i Visby har jag framför mig. Med snö! Det har jag faktiskt aldrig varit med om. När jag vintertid var på ön senast, gifte jag mig, och då regnade det mest.Utomhus.
Den här gången ska jag arbeta och så har jag blivit inbjuden till reading av flera filmmanus. Det tycker jag om. Såväl reading som filmmanus som inbjudning. Jag vet att jag dessutom kommer äta åtminstone en lunch på Bakfickan vilket hör till topp-tio för Livets Trevligheter.
Jag slutläser Joyce Carol Oates Älskade syster, skojläser Flickan från tjugotalet av Sophia Kinsella och djupläser Att vinna en tro och förlora sig själv.av Anders Haag . Utöver det ser jag fram mot Vi har redan sagt hejdå av Daniel Åberg samt Bumerang av Tatiana de Rosnay.
11 januari 2010
Bibblo-spaning
Då och då åker jag färjan Lotten över Hammarby sjö. Resan som tar ungefär fyra minuter kan ägnas åt att botanisera i fartygets låne- och byteshylla för böcker. Ibland kan där vara en smula magert men oftast finns omkring hundra titlar, varav hälften jag aldrig har hört talas om. Hittar man någon kan man ta den. Har man böcker över – som jag har nu – kan man ställa dit dem.
31 december 2009
Rester
Jullovet är en social tid. Alla Mina Barn är i Sthlm och mycket sällan vill jag dra mig undan. Jag läser många böcker nu. Lite här. Lite där. I skvättar mellan filmer, samtal och måltider.
Efter arbetsschema av Johan Jönsson fortsätter att vara intressant och fångande sida efter sida. Den grafiska versionen av På spaning efter den tid som flytt är vacker och bilderna gör att det tar lång tid att läsa. Samma sak gäller för Husfrid av Alison Bechdel. Jag vill titta ordentligt på det vältecknade. Joyce Carol Oates Älskade syster – spontanhandlad häromdagen på Söderbokhandeln – är även språkligt sett mycket bra. Fritt förfall av Birgitta Stenberg är oerhört intagande, att vara 18 då är på många sätt som att vara 18 idag. Bergdorfblondiner ligger däremot oläst.
Nu är det 8 minusgrader och det snöar för fullt. Jag ska gå ut, ta stapplande Bambisteg (hellre än Gammal Tant-steg) på böljande isgator. Därefter ska jag sammanfatta 2009 års läsning. Att omfatta hela 00-talet är alldeles för stort.
