5 juni 2010
Smygpremiär på sommarlovet
Nu är det dags. När jag vaknar halv 7 och solen skiner och himlen är blå och vattnet krusar sig lite på sjön och alla skolsaker som måste göras kan räknas på ena handen, bestämmer jag mig: idag är det smygpremiär på Sommarlovet.
I år ska jag läsa mycket har jag bestämt. Inte en bok om dagen men varannan dag. Jag vill verkligen bokbada och den inledande bokhögen är lovande och lockande. Dessutom ska jag göra en knäoperation som föralldel gör att jag måste tänka träning varje dag, men som också gör att jag måste ta det lite lugnare.
Bokbad alltså!
8 maj 2010
Textmässa och textrapport.
12.30. Anländer Nürnberghuset. Betalar 50 kr och får en karta över de två rummen där Textmässan pågår.
12.31. Hälsar på god vän som köper böcker hos Tranan. Skickar vän till Sekwa för att köpa bok.
12.33. Hänger hos Thorén&Lindskog. Berättar om hur många o:n det finns i OOOF. Köper En tyst minut. Vill köpa alla böcker hos Thorén&Lindskog. Skärper mig och går vidare.
12.50. Fikar.
13.00. Får se Skogshuggning hos Tranan. Bestämmer att det är viktigt att ha ett eget exemplar av den. Köper Skogshuggning. Vill köpa alla böcker hos Tranan. Skärper mig och går vidare.
13.10. Äter en godisgrej hos Thorén&Lindskog.
13.15. Går till Modernista. Vinkar till Sekwa. Får se Förlossningen ligga där och glimra. Bestämmer att det är viktigt att ha ett eget exemplar av den. Köper den.Vill köpa alla böcker hos Modernista. Skärper mig.
13.17. Mobilen ringer och jag går ut för att prata. Måste gå. Det regnar.
20.02. Har nästan läst ut Förlossningen. Av hela mitt hjärta älskar jag romaner som handlar om arbetsplatser och som har vacker prosa.
7 maj 2010
Lohrs Pocket MedMera
Jag läser i senaste Svensk bokhandel att Lohrs Pocket MedMera är en av få boklådor som växer (femte plats av de som växer). Bra säger jag, för det är en finfin bokhandel!
31 mars 2010
Björn Ranelid
14 april 19.00 kommer Björn Ranelid till stadsbibblo och pratar om sin bokliga själsfrände.
I min vänkrets har det alltid talats om Björn Ranelid som om han vore något transcendent. Så en dag promenerade gode vännen bakom Ranelid i en park i Sthlm. Ranelid gick och pokulerade med Theo Kallifatides och när historien kom till våra öron förstod vi: Björn Ranelid finns på riktigt. Flera av oss började läsa hans böcker och såväl Ja! som Nej! ropades fram runt middagsbordens konversationer. För min del har jag stannat kvar i den transcendenta tanken.
Första tecknet på att det var dags att börja läsa hans romaner kom när Bokhora-JohannaÖ Ranelid-temade i somras. Tecken två: boken Fenomenet Björn Ranelid ramlade in i brevlådan. Och nu: Ranelid i rotundan – tecken nummer tre. Jag kan inte längre värja mig.
27 mars 2010
Mamma 75 år
Kära mamma blir 75 år och jag firar henne med en intervju.
Minns du din första bok eller berättelse? Nej, hur jag än tänker efter så gör jag inte det. Jag minns att jag kunde läsa innan jag började skolan, det var mina mostrar som lärde mig. Men jag tror faktiskt att vi mest läste tidningar. Du vet, mormor och morfar läste inte mycket böcker. Så jag tror inte att jag hade någon bok förrän jag började skolan. Läsebok hade jag förstås. Men vad hette den? Vi hade också sångboken Nu ska vi sjunga av Elsa Beskow.
Jag läste en del när jag växte till mig, men ”genombrottet” för mitt läsande (hon skrattar) kom när jag började vidareutbilda mig. Läraren delade in oss i olika läsgrupper och vi läste olika titlar. Sen fick vi analysera och berätta för varandra. Jag läste så otroligt mycket och fick verkligen lust att läsa mer och köpa böcker. Du, Ann-Sofie är uppvuxen i ett hem med böcker.
Ja, det är jag. Vilken är din bästa bok? Hm, här måste jag tänka efter. Det ändras ju genom åren. Jag tror Snäcksamlarna av Rosamunde Pilcher, om jag måste välja ut bara en. Jag tycker om historiska romaner. Staden-serien av Fogelström kan jag läsa om och om igen. Fred Erikssons Maria, Björn och Pojken är väldigt bra.
Hur får du dina boktips? Jag går mycket på biblioteket. Jag köper nog bara 4-5 böcker om året. Sen lånar jag på biblioteket, av vänner, av dig. Du ger mig många tips. Men jag har också många läsande vänner. Vi diskuterar böcker och byter tips med varandra.
Hur många bibliotekskort har du? 3!
Om du bara fick ha fem böcker i bokhyllan – vilka skulle det vara? Ja, då gäller det ju att ha böcker som man kan läsa om och om igen! Inga romaner, tror jag. Skärgårdsöar och fiskekobbar som är en fantastisk bilderbok om Stockholms skärgård. Upplev Sverige som är ett uppslagsverk om Sverige. Bibeln, den vill jag läsa från pärm till pärm men det blir aldrig av. En lyrikbok tar jag också. Dikter att minnas. Den har många vackra dikter. Skrattboken tar jag också. Har man bara fem böcker så har man nog ganska tråkigt. Då behöver man lite humor. Har jag den här boken får jag i alla en rolig historia om dagen!
Du lyssnar otroligt mycket på böcker. Vad är det som är så härligt med ljudböcker? Man sover så bra till dem! Nej, skämt åsido. Det är behagligt att lyssna till någon som läser för en. Nu vill jag ha en mp3-spelare så att jag kan tanka ner ljudböcker från biblioteket. En annan fördel med ljudböcker är att man kan göra andra saker under tiden, som till exempel att sticka raggsockor.
Du stickar väl inga raggsockor! Jag ska göra det sen när jag blir gammal!
Det ser jag fram emot. Grattis på födelsedagen!
9 december 2009
Status
Det har varit illa. I stressade pressade tider som den efter v44-lovet brukar jag kunna hålla ångesten dämpad genom regelbundna bokinköp. Nu har inte ens det hjälpt. Jag har ryckt resignerat på axlarna och tänkt, äsch jag har så många som jag inte läser så det är ändå ingen idé.
Det har varit riktigt illa. Jag har inte ens läst. Men nyss lade jag en begåvad students välskrivna prov åt sidan. Bocken på sista punkten på veckans Att-Göra-lista har satts med ett lättat ”Jag är i kapp”- Jag tog mig till mitt nästan klara bibliotek (matta och läslampa saknas ännu) och strök längs hyllorna. Satte mig i länsstolen och provhöll en roman och det kändes riktigt riktigt bra. I’m back
16 september 2009
Entusiast
1) (förr) medlem av vissa sekter som föreburo sig äga omedelbar gudomlig uppenbarelse,; i allmännare anv. (†): religiös svärmare l. villoande;
2) person som är fylld av hänförelse l. som lätt hänföres, hänförd beundrare l. anhängare (av ngt); stundom närmande sig bet.: överspänd person, svärmare.
Ur SAOB
—– —– ——
Saxat ur sms
Jag: Nu har jag fotograferat mig hos Vi läser. Bra fotograf. Varför ställde jag upp på en intervju egentligen? Jag kanske framstår som en ja, du vet.
Min k. dotter: Du har väl blivit intervjuad förut! Fördelen nu är att du har en blogg där du kan ställa saker till rätta. Om det är felciterat så kan du korrigera det själv.
Jag: Ja.
Saxat ur ny mejlkonversation efter publicering:
Jag: Jag använder verkligen ordet vråltaskig. ”Jag skulle aldrig vara vråltaskig mot en författare”, säger jag. Jag använder väl aldrig ordet ”vrål” som förstärkningsord!
Min k. dotter: Du använder ju nästan alltid ordet ”vrål” som förstärkningsord! Om du inte använder ”skit”.
—- —– —–
Frågan är om jag vill betrakta mig som en villoande eller hänförd beundrare. Båda är bra.
30 augusti 2009
Att tolka sina medmänniskor
Häromdagen läste jag – var var? - en liten notis om svårigheten att kategorisera människor nu när allt fler läser nät-tidning istället för att prenumerera på papperstidningen. Det är ju så enkelt att dela upp mänskligheten med hjälp av sina föreställningar om DN-läsaren och Svd-läsaren! Ett slags ideologisk och härligt förenklad uppdelning av mänskligheten alltså, tänker jag när jag tittar på nya grannens tidningskorg. Där ligger både Svd och DN. Hm. Vem är hon då?
Ett säkert kort att lära känna sina medmänniskor är att studera deras bokhyllor. I love it! Hur många deckare i förhållande till Kafka? Hur många böcker utgivna senaste året i förhållande till klassiker? Hur många böcker som jag själv fnyser åt i hemlighet i förhållande till sådana som jag andäktigt beundrar men ännu inte köpt?
När jag nu – för sista gången ? – lagt ner så mycket tid på gigantiska bokhyllekonstruktioner tänker jag mig ett antal år framåt i tiden, när jag istället har allt samlat på ett litet digitalt ställe och läser med en fantastisk läsplatta. Jag kommer att behöva en mycket liten yta. Inte ett bibliotek. För även om jag var en hängiven LP-samlare en gång i tiden och dyrkade det stora formatet med plats för finfina bilder på sångare och musiker och texter, älskar jag idag iTunes och iPoden. LP-skivorna i ölbackar minimerades med åren till CD-skivor i smala hyllor och visst, det kommer ta ett tag för mig att släppa taget om dem Men jag kommer göra det, det är min övertygelse.
Och det som gäller för musiken kommer att gälla för böckerna. Bokhyllorna minimeras. Hur ska det gå då? I stället för att gå i folks vardagsrum och bibliotek och dra med fingret längs boktitlarna kommer jag istället betrakta någonting annat som pryder väggarna. Och när böckerna finns samlade digitalt, långt från mina granskande ögon, hur ska jag då kunna tolka mina medmänniskor?
22 augusti 2009
Bokfilosoferande – skarpt läge
Katastrofområdet är under återhämtning. Bokhyllan är betsad och ställd på plats. 5 meter bokhylla i vinkel. 40 hyllmetrar. Om jag räknar rätt.
Stor del tar pärmar och facklitteratur i religionsvetenskapen. Men resten ska nu fyllas med det skönlitterära, hämtad från högar och bokstaplar och dubbla rader på andra ställen. Under rubriken Att läsa och Nyss läst. Om nu hyllor har rubriker. Visst har de rubriker! Det ingår i mitt tankesystem – det strukturerade.
Men hej!
I vardagsrummets under-takethyllor placeras de böcker vi har läst samt de jag tänker mig läsa – förr eller senare och förmodligen senare. Glada återseenden. Takhöjden är 3 meter, jag är långt därunder.
Se där i den oranga delen. En Perec som jag nästan glömt!
Jag sorterar. Och jag räknar. Det fanns en tid när jag ville leva i ett bibliotek. Det vill jag inte längre. Max tusen böcker säger jag. Tusen böcker. Det är mitt max. Och jag sorterar ut.
