Sarah Waters

För flera år sedan läste jag Nattvakten av Sarah Waters och gillade den riktigt mycket. Jag ville läsa mer men lockades inte av hennes tidigare  romaner.

Det här är den första roman av Waters jag läst. Jag har lyssnat till henne flera gånger i olika sammanhang, men aldrig lockats av nyskrivna romaner som utspelar sig på 1800-talet som t ex Kyssa sammet. Men världskrigstid tycker jag om. I romaner.

Sedan glömde jag nog bort henne. Efter Nattvakten kom Främlingen i huset. Så här skriver Bokhora och Fiktiviteter och Boktoka om den romanen. Upp på Vill-läsa-listan.

 

Madeleine Hessérus

Vissa författare dröjer mellan sina böcker. I juni för fem år sedan läste jag Till Isola. Jag tänker fortfarande på den då och då eftersom den har en utgångspunkt som är så kittlande. Nämligen den att man bara går. Lämnar allt, men också gör det genom att rent praktiskt sätta den ena foten framför den andra. Inga tåg, bilar eller flygplan. Bara fötterna. Jag skriver

Den här boken är vacker att läsa, ett språkligt rum som skapar välbehag. Grundtankens betraktande av civilisationens betydelse för människan är intressant och jag finner det spännande när författaren gör reaktionen mot civilisationen till ett biologiskt dilemma, snarare än psykologiskt. Reaktionen är en sjukdom. Jag lockas också av detta gående, förflyttande utan farkost. För Tessas del går lämnandet av civilisationen till ytterligheter, hon närmast lämnar det mänskliga.

Till hösten kommer äntligen Hessérus med en ny bok meddelar Bokus. Staden utan kvinnor. Jag hoppas att det är sant.

Tåg

10 september 2006 hävdade jag att jag läser alla romaner med ordet tåg i titeln. Det borde kunna vara sant eftersom skönlitterära titlar faktiskt inte särskilt ofta innefattar tåg, tänker jag och letar. På Bokus finner jag tre:

Självaste loket

Kvinnor på ett tåg av Anita Nair, Främling på tåg av Jenny Diski och Medan ett tåg rullar in av Rolf Rådén

Endast den sista har jag inte läst. Men tre nutida tåg-titlar, det räcker väl inte? Adlibris lägger till: Man kan inte vara neutral på ett tåg i rörelse en memoar av Howard Zinn, vilken jag inte läst. Detsamma gäller för Resande med tåg och andra noveller av Rolf Andersson. Allra mest lust att läsa får jag för Varning för tåg av John Billow. Eller varför inte nyutgivningen av Sven Wernströms Mannen på tåget från 1971.

På bibblo-sökning efter äldre tåg-titlar hittar jag ett tjugotal som exempelvis: Möte på tåg av Orio Vergani.  James Baldwins När alla tåg har gått och Främlingar på tåg av Patricia Highsmith.

Knappt 30 titlar med tåg i alltså.  Ganska ovanligt är det väl ändå? Och jag blir dessutom en som dessutom har många tåg-romaner framför sig.

Henrik Langeland

Jag botaniserar i OOOF bok och hittar Henrik Langeland. Jag var riktigt förtjust i hans Wonderboy som kom ut på svenska 2005 och jag skriver

Jag erkänner. Ge mig en finansiell rapport och pulsen ökar. Min bakgrund som informatör med finansiell information som specialitet har satt sina spår. Jag är en sådan som kapitel 37 i den här boken riktar sig till. Att läsa en roman som inkännande och trovärdigt slänger sig med organisationsscheman, finansiella upplägg och diskussioner kring uppköp och fusioner är en sträckläsare för mig.

Sedan 2005 har jag blivit ringrostig i ämnet, det är nog så. Men fortfarande skulle jag vilja hitta böcker om Kontoret, ett ställe jag har varma tankar om.  När jag nu tittar runt vad som hänt efter Wonderboy ser jag att Langeland vikt över på sitt andra ben, litteraturvetarens. Hos Norstedts finns Manuskriptet (som i norsk tappning mkt vackrare heter Francis Meyers lidenskap) vilken jag nu klickar hem från bibblo.

En öppen vinter – Ulf Lundell

För övrigt tycker jag – i all ödmjukhet – att Wahlström och Widstrand borde sända över ett recensionsexemplar å det snaraste.

Bokmässan – små förlag

Den stora behållningen på bokmässan – förutom att träffa massor av trevliga människor,  byta boktips och köpa böcker – är seminarierna tänker jag och bläddrar i katalogen. Bland utställarna ska jag i år göra djupdykningar i små förlag som jag inte läst böcker från. Till exempel:

Daidilos. (B01:40) På deras hemsida hittade jag dessutom en bok jag absolut ska köpa

Munin förlag. Jag ska nog köpa den här

Aprilina – F01:14. Helt hemlig, googlar inte fram någon information alls ,

Arcus förlag – B01:30. Att det här förlaget har gått mig förbi är ofattbart.

Bokförlag Samuel & Sofie -A04:46. Låter rart. Är säkert därför samhällsomstörtande.

Gavrilo Förlag. (B03:22)

Kalejdoskop. (B07:19) Där verkar allt vackert.

Den första boken…

Den första boken jag bloggade om på ooofbok var Det sista ljuset av Theodor Kallifatides. Jag blev mkt berörd av den och skrev

Jag blir starkt berörd av den här berättelsen. Det beror förstås på den historia som berättas, men också på det sätt som författaren berättar. Tålmodigt och inlevelsefullt. Boken är naturligtvis sorglig, hur kunde något annat vara möjligt? Men i den finns också ett hopp och ett ljus. Människan är en överlevare.

Jag till och med skrev till honom – att skriva till författare är ngt jag ofta tänker på att göra, men så gott som aldrig gör – och han skrev tillbaka. Efter det har jag inte läst någonting av honom, vilket förvånar mig. Jag tror att det dök upp ngt slags ”kriminalromaner” som lät ointressanta men efter det har han skrivit ett par böcker som återigen rör sig kring exil-temat. Mödrar och söner till exempel. Borde finnas på pocket och vara bra sommarlovsläsning (japp, börjat tänka på den…)

3 upp och 1 i minne

Från mitt bästa bibliotek tre böcker igår. Smärtans ministeriumSargassohavetHjulskifte. Rekommendationer från härhär och här

Siden, sammet, trasa, lump var en liten godbit att läsa under ett par timmar. Elin vid sekelskiftet. Jag tänkte mig min egen gammelmormor när jag läste. Jag tror jag ska fortsätta att läsa ur serien för att få ett stycke historia. Tipset kom från här, Vad skulle jag göra utan bloggarna?

Siden sammet, trasa lump. Solveig Olsson-Hultgren

Avdelning äckel: Jag har vinterk**k-sjukan  men mellan varven läser jag Hjulskifte – den är lättast. Dessutom mkt bra.

Svaret är…Dubravka Ugresic!!

panache1Utropstecknen är inte mina utan Carolines så nå…Smärtans ministerium får det bli. Panache-bok tillika och därmed tilltalande.

Mirja Unge då som Ka uppmanar till. Jag förstår i  högsta grad att inlägg kallat U låter som ogillande av Unge. Men det ska ses som ett ogillande av Motsols. Jag har läst såväl Järnnätter som Det var ur munnarna orden kom – stora läsupplevelser, främst Järnnätter. Min U-saknad i listorna uppstår första januari 2004  – då jag började blogga OOOF bok på blogspot. Så lyder reglerna…

U

Jag har läst författare på U som t ex Mirja Unge. Enligt ooof bok på blogspot läste jag Motsols under 2005 men gitte tydligen inte ens blogga om den. Placerade den bara som Årets jaha? på 2005-listan.

Ska den då räknas? tänker jag som bygger mina egna regler om vad fullständighet innebär.