19 juli 2011
Omvärldsbevakningen går i mål
Vixxtoria läser spännande saker – bruxar och instruktioner! Man får på köpet ett stycke teknisk historia. Jag är inte lika samlande. Åker apparaten/möbeln ut, åker också bruxen samma väg.
Lyran vilar sommar just nu, väl unnad, men rapporterar om Jag tror jag älskar dig. Den har jag också läst och vill skriva om. Men jag letar efter en fantastisk bild på min klasskompis som stod och grät av kärlek till Cassidy på Gröna lund en sommar på 70-talet. Även Ord och inga visor lever boksommarliv. Gå in och titta på hennes fina sommarlivsbilder! En av dem föreställer en väg (och brevlådor). I romanen jag läser nu, Bastarden från Istanbul, berättas om ett café där en hel vägg är täckt av tavlor på just vägar. Poängen är att man ska kunna drömma sig bort, i tanken ställa sig i en av bilderna och bara börja gå. Mot nya tider, nya platser, nya böcker.
Snowflakes in rain har det betydligt slitigare när hon läser talspråkliga dialoger i There eyes were watching God av Zora Neale Hurston. Jag blir inte attraherad utan väntar på din rapport i stället, Snowflake. Den engelska bok jag själv läser, Reading in bed, är inte helt enkel trots sin ganska vardagliga händelseutveckling. Vissa meningar får jag läsa om flera gånger för att riktigt fatta. Tidskrävande. Tur att jag gillar boken. Full av litterära referenser. Lite mycket pensionärstillvaro och barnbarn dock.
Mrs B i London skriver texter om matens betydelse i litteraturen. Vilken intressant uppgift! Jag vill genast göra samma sak. I boken jag nu läser, den engelska alltså, är själva middagarna betydelsefulla men vad äter de? Nej, det får jag inte veta. Hursomhelst ska jag nog göra en liten matfördjupning i böckerna till hösten.
”Nu kan även jag sälla mig till dom som har läst Linwood Barclay och gillat, störtgillat!” skriver Paperback lover. Jag tycker också om att sälla mig till dom som gillar men vet inte vem LB är. Jag läser på och förstår att här handlar det om spänning, brott och troligen blod. Jag hummar lite.
Men sådär ! Då har jag bevakat semesteraktiviteter hos flera, men inte alla, bokbloggar. Jag har fått sedvanliga goda råd om böcker, resor och aktiviteter. Tack! Och till er om jag inte besökt: känn er inte försummade utan njut av sommaren. Den blir inte bättre än så här.
Dagens plan: Jag tar min cykel ombord på lokalbåten till Djurgården.
Tidigare omvärldsbevakningar
12 juli 2011
Ännu en omvärldsbevakning
Jag läser ohyggligt många bokbloggar. Känns det som. Inte minst när jag varit på internetfritt land och vill se efter vad alla andra har gjort sen sist. Somliga av skribenterna träffar jag stundom livs levande. Som Marie på En och annan bok. När jag håller på med Stieg Trenter ägnar hon sig åt Maria Lang (vilket hon delar med flera andra bokbloggare i sommar, tror jag). Enligt O-Linda (som jag ätit middag tillsammans med) i Göteborg har just gett upp Norrlands svårmod. Jag kommer inte ens börja.
Tålamod hos Martina på Ett hem utan böcker. Hon har väntat i 1,5 år (!) på den tredje boken i serien Newbury & Hobbes Investigation. Eftersom jag går igång på serier läser jag vidare och får lära mig att det här handlar om zombie steampunk. Jag förvirras omedelbart. Länken till wikipedia hjälper mig en smula. Steampunk alltså, ännu ett område som är en vit fläck på min kulturella karta. * Här kan man ladda ner The Shattered Teacup av just Georg Mann. Sexton pdf-sidor. Kvällsläsning!
Fiktiviteter-Helena är gone reading. Missa inte hennes sommarläsningshög under benämningen ”optimistisk bokstapel!” Min idé är att läsa en bok varannan dag under sommaren. Det går ganska bra, tror jag, har inte just räknat. Däremot skulle mitt sommarlov behöva vara till jul om jag skulle hinna med böckerna jag har lagt fram till mig själv. Jag köper dessutom ännu fler i en aldrig sinande ström! Roligt, roligt och huvudsaken är ju att jag får läsa. Fru E läser Erin Kelly och det känns som om jag också ska, vill eller borde göra det. Jag tittar på omslaget som ser obehagligt insugande ut.
Hermia har också ett landet. Dit har hon med sig en bokhög, förstås. Nabokovs Lolita ligger överst, i översättning av Ari Fioretos. Den översättningen skulle jag också vilja göra. Hermia är på en ö och har nära till vattnet. Från mitt land tar det 15 minuter att gå till vattnet och 45 minuter att gå tillbaka. Huset ligger nämligen på toppen av ett berg. Siv på (inte så) anonyma biblioholister är på Berlin (som vanligt) och presenterar Gatans litteratur. Det gör jag också här som avslutning på dagens bloggrunda.
*Det kan vara så att jag har lärt mig om saken tidigare, men ofrivilligt raderat informationen.
8 juli 2011
Omvärldsbevakning 2
Och ni andra, vad har ni gjort när jag var ute på skärgårdstur?
Inspirerad av Bokomatens bröllop ger Calliope inspiration till andra giftaslystna. Synd att jag redan är gift. Men en bröllopstårta i form av böcker kan man förstås äta ändå. Dark Places lär mig att stava till Mississippi. Bland annat. Utöver det en lockande inbjudning till sitt nyförvärv. Ligger du i din fina trädgård och läser, Helena?
Den besatta nere i Varberg har fyllt upp sommarboksinköpskvoten nu och det är en vacker bokhögsbild som presenteras. I Varberg säljer man om somrarna böcker till kilopris. Fint va? Jag hade också fyllt min inköpskvot för sommarläsning. Men igår tryckte jag iväg en beställning ytterligare.
Emma har kommit ur det trista Läser-Inget-läget som drabbar den bästa då och då. The Hat Shop on the Corner gör susen. En seg november var jag i det där träsket och då var det Marian Keyes som drog upp mig. En bokcirkel för alla presenterar i vanligt ordning mängder av boktips. Jag tar Anna J på orden och laddar ner Om inte nu så när på iPaden. Eva på En full bokhylla har hittat ett bibblo. Lycka!
Okej, det var dagens koll. Tack för uppdateringen. Nu går jag ut och cyklar.
6 juli 2011
Omvärldsbevakning
Hur har ni det därute, undrar jag. Ligger ni i hängmattor och solstolar och läser?
Bohemian Rhapsody har varit på utflykt i Turkiet. Tjusiga och lockande bilder! Bokbabbel har just fått hem The Secret History och blir ivrigt påhejad i kommentarerna. En favoritbok för mig, läste den andäktigt som vuxen. Bokbiten har precis läst en bok jag har på bokhyllan invid sängen: Det är så logiskt att alla fattar utom du. Jag vet att hon gillar den, men läser inte bloggyn förrän jag har läst själva boken.
Bokomaten åker till Florens och gifter sig! Grattis till det. I packningen: Novellsamling med läskiga bröllopshistorier… Anna på Bokstävlarna är också bortrest, Amsterdam. Huruvida Boktoka är hemma eller ej vet jag inte. Däremot läser jag om hur hon reder ut detta med noveller apropå SvDs artikel om Novellix. Jag har också skrivit lite om novell-förlag i bloggyn Brevnoveller. Boktokig läser, eller sjunger, eller i alla fall skriver om Bamse. Jag börjar genast småvissla Bamse-låten och vet att jag tyvärr kommer göra det hela dagen. Min hjärna kan man lita på.
The BookPound är i Sthlm och grattis till vädret säger jag. Lagom temperatur att göra alla roliga saker man kan göra i den här staden. Hon har just läst Vända blad som jag också vill läsa innan sommaren är slut. Fint, då vet jag vad några B-bokbloggar gör och det får räcka för idag. Nu går jag ut på balkongen och tittar på luftballonger.
24 oktober 2010
Virus-apokalyps
Röd rinnande näsa, skrällig hosta och kanske ett och annat ömkande gnäll över ömmande leder: som gjort för att skaffa boktips och sprida virus.
Ett av mina senaste tillskott av bokbloggar jag följer är Feuerzeug. Det är en snygg blogg som stundtals handlar om böcker som jag själv aldrig läser. I bloggens Jag-läser-kolumn finns genren Apokalyps. Vilken skillnad är det mellan dystopisk litteratur och (post-) apokalyptisk? Maria har diskuterat saken.
När det gäller dystopi och postapokalyps är den första uppenbara skillnaden katastrofen. Samhället i en dystopiberättelse behöver inte ha hamnat där det är på grund av någon stor omvälvande händelse, utan kan ha glidit långsamt neråt. En viktig skillnad är också att det dystopiska samhället är orsakat av människan själv och inte av någon yttre faktor, vilket kan vara fallet när det gäller postapokalyps.
Post-apokalyps skulle då vara Vägen av Cormac McCarthy, eller hur? Men vad är en virusapokalyps. Det namnet kittlar. Och passar mitt (inte alltför) ömkliga tillstånd. Så Feuerzeug – ge mig ett boktips på virusapokalyps!
7 juli 2010
Dagens utflykt
Jag fortsätter med min utflyktsrunda bland bokbloggarna.Fiktiviteter listar upp de 38 titlar som lästs under andra kvartalet i år. Finfina titlar i listan. Jag börjar omedelbart att räkna efter hur många jag läst och kommer upp i 25. Det tycker jag är otroligt många! En bloggare som var en av mina bordsdamer på Bokbloggarträffen med Bokhora, är Maria som bloggar på Uppsala Nya Tidning. Också hon radar upp listan över lästa böcker och jag noterar att hon hunnit med 80 titlar hittills i år. Nej, jag vet att det inte är någon tävling. Men tänk så roligt det är att läsa och läsa mycket!
Carina, från samma träff bloggar på Frossa i böcker. Hon har kommit en bit in i en bok som jag gärna vill läsa själv; Nattåg till Lissabon. Nu har jag så strategiskt givit just den boken till vännen Katarina som snart kan låna ut den till mig! Den tredje bordsdamen, hemmahörande på Bokcirkus tipsar om att lyssna på Murakamis Sputnikälskling på P1. Det är ju som om hennes inlägg är skrivet direkt till mig och mitt knä!
Hur kommer det sig att jag inte ännu läst Den lille vännen av Donna Tartt? Lilla O har just läst Den hemliga historien, som jag tyckte mycket om att läsa. Bläddrar i hyllan. Kanske blir det den här sommaren. Bokstävlar-Anna kan inte sitta på balkongen ety skatpar invaderat och kraxar sönder tillvaron. Jag föreslår slangbella.* Nu avslutar jag dagens utflykter och sätter mig på min egen balkong – med enbart trevliga fåglar.
—–
* Om man läser det här inlägget ser man att jag är djurvän. Det finns dock gränser. Jag prioriterar balkongläsning före skators lycka.
6 juli 2010
Jag är hääär nu
Idag utökas min promenad till 25 minuter – vilket gör att jag hinner med att 1. åka buss till sportaffär och 2. köpa bra skor för att 3. promenera hem igen. That’s it.
Så för att få ännu lite mer vidgade vyer fortsätter jag att turnera runt bland bokbloggarna. Boktoka botaniserar bland höstens utgivningar av såväl vuxen- som ungdomsböcker. Det påminner mig om jag kan släpa ut den tjocka katalogen från svensk bokhandel på balkongen och bläddra i. När Alla Mina Barn var små tittade vi i leksakskatalogerna och roade oss med att välja en sak på varje sida som vi ville ha – även jag, jag älskar leksaker. Jag kan göra på samma sätt med Höstens böcker.
Snowflake skriver verkligen inte om Ingmar Bergman. I stället berättar hon en skitrolig historia om varför Käbi Laretei var gift med Valentin Olsson och konsten att ta hjälp av små lappar. I norraste norr läser Jag är Jag En värld för Julius, en roman som inte heller jag har hört talas om. Bilden från Tromsö är så himla fin. Påminner om Lofoten.
Apropå vackra bilder finner man ofta sådana hos Ingrid, vars blogg alltid har något nytt att läsa. Nu läser jag om hur hon har köpt några böcker från senaste utförsäljningen från sitt bibblo. Jag ska också ta mig till mitt bibblo som kör med sommartider endera dan för att hämta en bok – Du eller aldrig av Malin Kivelä – som jag fick tips om hos Bokbabbel. Där beundrar jag förresten hennes nya bokhyllor. Att det är så härligt att gå igång på det!
Hos Lyran är tematrion att läsa i hängmattan. Jag gör det ju i solstolen, men det måste ju räknas ändå.
Utgångspunkten är lätta böcker som man helst kan hålla i en handen. De fattiga i Lodz som jag snart ska läsa är ett dåligt val för min stol. Istället:
1. Mike Gayle. Konsten att vara ungkarl. Den känns lite sladdrig den här boken, men den har hittills funkat i 50 sidor, så jag håller tummarna att det går vägen.
2. Haruki Murakami. Vad jag pratar om när jag pratar om löpning. När man är återhållsam i aktiviteterna är det roligt att läsa om de som inte är det.
3. Bodil Malmsten. De från norr kommande leoparderna. I värmen är det lätt att slumra till. Med något kortare texter kan man ta sig en tupplur efter varje sida.
Nu omsätter jag teori i praktisk handling.
5 juli 2010
Somliga går med trasiga knän…
… eller det gör jag ju inte längre. Jag går med ett reparerat knä! Det är skillnad det. Att bli återställd ska ta sisådär 4 veckor. Att bli bra, ja då får jag lägga på några månader till. Jag hade tre önskningar innan jag sövdes.*
1. Att jag skulle vakna upp igen
2. med hjärnan vid god vigör
3. och att jag skulle kunna gå.
Tack och lov, alla tre gäller! Idag t ex, 2 veckor efteråt kommer jag ta en promenad på 1,5 kilometer. Men man kommer faktiskt inte så långt då. I stället gör jag en blogg-turné, och tittar runt och ser vad ni läser och skriver.Här är ett urval nedslag:
Hos Textappeal skriver jag en kommentar om både Stalins kossor och På stranden, plus får tips om en intressant debutbok: Viktoria Myréns I en familj finns inga fiender.
Mrs B presenterar en bokhög som får mig att svimma när jag numera tänker nedmontering av bokinnehav än tvärtom. Men jag svimmar också av längtan eftersom jag, som alla ni andra, älskar bokhögar. Som tips från England tar jag Benoîte Groults Saltstänk på huden.
Hos Om böcker som jag hunnit läsa, slänger jag in ett boktips om Per Agne Erkelius Hotel Galicja som är en av årets bästa läsningar. Vixxtoria filosoferar över detta med att läsa ut det som hon påbörjat men som av olika skäl aldrig blivit klarläst. Roligt inlägg! Caroline på Tchoupitoulas, bokbloggarnas poetissa, kallar det att dricka ur littslattar.
Camillas läsdagbok bjuder som vanligt på kulturella utblickar och inblickar. När hon skriver om bibblot i Halmstad tänker jag att jag kanske skulle planera en resa som bara handlade om att besöka snygga bibliotek.
Hos Ett hem utan böcker gör jag avbön. Jag vill så gärna läsa böckerna i Martinas läsprojekt Skrivande svenskor 1900-1950. Men det går trögt. Jag har bara läst Herr Arnes penningar. Den blå rullgardinen som är juli-augustis bok står i hyllan och jag ska göra ett försök igen.
Helena har läst om Ellen Key och det har jag också just gjort. Kommer i en bloggy inom kort.
Det där får vara dagens tripp. Nu kallar vilstolen igen.
—–
* Min första önskning kan tyckas ngt dramatiskt, men Ulf Lundell säger att åren innan 50 är fyllda av dödsångest. Så jag är normal.
