London calling III

richmond public library

Jag går längs promenadvägarna i parken Richmond Green.  En hund vill hälsa på mig men husse säger till på skarpen. No, Buggly. Buggly lyder genast och skuttar vidare i sitt koppel.  Synd, tänker jag, för det hade varit trevligt att hälsa på en engelsk hund.* Himlen är grå, kanske ska det snart börja regna?  Runt Richmond Greens gröna ytor ligger town houses, butiker och gamla byggnader. I ett av dem ligger stadens bibliotek. Jag går in.

Heart Stopping StoriesAtt gå på bibblo-spaning är fint. Det är roligt att få boktips och utomlands är det dessutom intressant att titta på klassificeringssystem och utlåningsmetoder. Ganska många sitter i den stora lokalen. Någon läser, fler bläddrar bland böckerna och flest sitter vid datorer. I Richmond klassificerar man enligt Dewey. Men det finaste är att varje skönlitterär bok har en sida för instämpling av återlämningsdatum. Senare får jag veta att det inte alls är så, utan här får man en liten datorprintad lapp precis som på Stadsbibblo. Det låtsas jag inte bry mig om. Stämplar är rejälare.

Innanför dörrarna visas en mängd Heart Stopping Stories. Vill man inte leta i bokhyllorna har personalen hjälpt till och ställt upp en hylla med Quick choise där man snabbt kan rycka åt sig en bok. Men jag fastnar vid bordet med Great Reads. Alla omslag är vackra och inbjudande.  Här finns titlar som  Accidentally on purpose, The Nightwatchman’s Occurence Book, The Yellow Wallpaper, The Paper Eater.

StämpelplatsBibblo-mannen skakar på huvudet. I’m so sorry, but you can’t take those wihtout a library card

och vad hjälper det att jag halar fram de åtta olika lånekort jag har för att visa att jag är en Seriös Låntagare. Här krävs Richmond Library Card och jag ställer sorgset tillbaka böckerna.

När jag kommer ut glimtar solen till över Richmond Green och precis när jag kliver ner för trappan kommer en hund fram och hälsar. Hallo Doggy!

 

 

 

- – - – -

* Buggly var nog en Staffordshire bull terrier

Bibblospaning på Polarlys

Ombord på MS Polarlys fanns ett litet bibliotek. Klassiskt inrett med sittgrupper och (eldriven) öppen spis. Två bokhyllor med glasdörrar. Jag var naturligtvis på plats redan under första timmen.

Jag gissade att här skulle finnas ett bytesbibblo, dvs att resenärer ställer sina utlästa böcker för att ta ett nytt. Med utgångspunkt från sammansättningen av mina medresenärer skulle det finnas 75 procent tyska böcker, 20 procent engelska och resten norskt med litet inslag av svenskt.

Det stämde nästan. Det fanns ingen svensk titel. Men den norska romanen var en Jo Nesbø. Hälften av de tyska hade vackra damer på omslaget. Och de engelska var i huvudsak skrivna av Danielle Steele.

Bibblo-spaning på Plattan

Jag är sällan snabbast. Om man ska jämföra mig med en löpare så är jag inte sprintern. Till exempel har biblioteket på plattan, Kulturhuset Stockholm, haft öppet ett tag och flera bokbloggare har varit där och inspekterat. Men inte jag. Nej, jag är mera som maratonlöparen. Uthållig. Jag gör saker länge och ordentligt. Så när jag besökte Plattan-bibblo igår gjorde jag alltså det länge och ordentligt och uthålligt. Hela dagen, liksom!

08.00 Jag hänger på låset. Väl inne skaffar jag mig en överblick och konstaterar snabbt att gängse kategorisering av böckerna inte gäller. Här letar man innehållsord som Storstadsliv eller Livsöden. Skyltarna är tydliga ovanför hyllorna som kanske är 170 centimeter höga. Jag ser i alla fall inte över dem. Det tycker jag är skönt. Jag vill aldrig möta någons blick ovanför en bokhylla.*

Jag tar sikte på Debutanterna. Här hittar jag uppskrivna Josefin Palmgren och romanen Engångsligg, och fingrar lite på den. Men ögonen dras strax till en klargrön bok från trevliga Pequod press. Ta i trä heter den och är skriven av Linn Hansén. Precis kortprosa. Jag blir förtjust. Förmodligen får jag inte avbilda så här men jag vill boktipsa, ju. Läs!

Där strax ovanför Ta i trä står Anneli Kindahls Kokongen. Jag sätter mig och läser den en stund. Så här börjar den:

Sommaren 1971.

Flickan ligger helt stilla under honom

och jag undrar vem flickan är, varför hon ligger stilla och vem mannen är och så är jag ju redan från början intresserad av sommaren 1971.

09.30 har jag kommit till sidan 60 i Kokongen och lånar den för att läsa vidare. Jag går vidare till Stadsliv och hittar t ex Faiza Guéne Sista beställningen på Balto, som är en bra titel. Jag undrar direkt när den första beställning gjordes och hur det kommer sig att det inte ska bli några fler beställningar. Innan jag hinner ta reda på saken hör jag någon säga: ”ska vi kaffa här?” och då tänker jag att det nog är dags för 11-kaffe fast klockan bara är 10 och går iväg till det finfina caféet intill och dricker en cappuccino.

10.0o. Jag går tillbaka till Stadsliv och lägger märke till Peter Törnqvists Kioskvridning 140 grader och tycker den är lik Janet Frames  Mot ännu en sommar. Ur hyllan tar Michael Cunninghams Märkliga dagar ur hyllan och läser till sidan 57 där Lucas ska hälsa på Catherine Fitznug.

”Vad vill han?”

”Jag vill tala med henne om jag får. Jag vill inget ont”

11.15. Dags för humor och jag går till avdelningen Roligt. Här har man ett vidgat humorbegrepp. Jag hittar såväl Vän av ordning av David Batra som Denise Rudbergs Jenny S.

När jag har skrattat klart är det dags för en kort-kort träff med Karin på En bokcirkel för alla.  Det handlar om hennes bokcirkel som äger rum den 21 oktober.

13.15 är jag tillbaka igen och nu är det dags för avdelning Livsöde. Där hittar jag Hannah Tintis Den gode tjuven och älsklingsboken Sigge Ekunds Det är 1988 och har precis börjat snöa. I hyllorna finns hur många böcker som helst att plocka upp. Utanför fönstren ser jag regnet strila och jag väljer Joan Didions Bönbok för en vän.

Jag läser sakta och eftertänksamt. Bakom ryggen hör jag ”Vad är en konstruktion?”  Sex människor sitter i en ring och studerar tillsammans och jag antar att de är språkvetare när det talas om mallar om hur man bygger upp, om subjekt och predikat och alla mina anteckningar jag noterar i skrivboken kan jag ju inte blogga upp i ett OOOF tjuvlyssnat. Illa nog att jag antecknar! Nej, åter till Didion och det eftertänksamma läsandet och Grace och Charlotte som träffas i Boca Grande. Jag vill läsa vidare när klockan är halv tre men bokmärker, för klockan

14.30 är det dags att bläddra i tidskrifter om konst. Menisken skriker till i nedförsbacken mot avdelningen Konst. Jag stapplar mig igenom en artikel om Claude Monet i L’oeil. Un phare pour la modernité*

15.00 avslutar jag min bibblo-spaning med Erotik. Tre önskningar. Anteckningar om en skandal. Till skillnad mot kvinnan invid mig rodnar jag inte när jag läser inledningssidorna.

What a day! Vilket bibblo!

- – - – -

* Jag forskar om saken med hjälp av In Treatment

* * Sanningen är att jag klarade (knappt) ingressen. Franskan rostig. Igen!

Bibblospaning i Svolvaer

Det tar ungefär 45 sek. Sen börjar jag hosta. Biblioteket i Svolvaer är mycket välordnat men mycket gammel-dammigt. Tungt damm. Som om ingen utlåning sker. Förutom vi två fanns i den rymliga lokalen två män som satt vid varsin dator samt bibliotekarien. Böckerna står tätt. Jag går runt på den skönlitterära delen och klappar på dem. Det är nog det täta som gör att mycket damm kan samlas. För nog tror jag att Svolvaer-borna lånar!

Nyhetshyllan är stor och inbjudande med titelsidan vänd mot betraktaren. Här ser vi titlar av t ex Amin Maalouf och Astrid Prag Vargas.
Mera framåtvända böcker, Svolvaer!

Facklitteraturen är kategoriserad enligt Dewey. En modell som jag tror ska nå också Sverige. Den är bättre, säger hon som vet, därför att den är så utbyggbar i takt med att nya ämnen uppstår i världen.

När jag tittar på hyllorna i Svolvaer storknar jag. De små handtecknade lapparna med siffror säger mig ingenting. Här behövs tydliga skyltar, Svolvaer! Och kanske dags att på samma gång beställa nya till skönlitteratur-avdelningen?

Eftersom jag läser Erlend Loe går jag till L och ser efter. Alla titlar finns där. I dubbel upplaga. Lika tätt packade. Jag har med mig en egen Loe till Norge. Den längs till höger.

I folkebiblioteket i Ramberg var det förresten full fart. Bibblon blev så GLAD när vi kom och sprang genast till sin chef och frågade om vi kunde få lånekort. Vi fick verkligen insistera : nej, inget lånekort tack. Vi far vidare i morgon. Men ni behöver ju inte låna! svarade hon. Bonus på antal lånekort?

Bibblospaning – Karin

Ett säkert kort att lära känna sina medmänniskor är att studera deras bokhyllor. I love it! Hur många deckare i förhållande till Kafka? Hur många böcker utgivna senaste året i förhållande till klassiker?  Hur många böcker som jag själv fnyser åt i hemlighet i förhållande till sådana som jag andäktigt beundrar men ännu inte köpt?

Den här hyllan finns hemma hos Karin som också har ett mkt stort bibblo under arbetsdagarna. Hennes hembibblo har en finfin blandning, sorterade under författarens begynnelsebokstav men inte organiserade alfabetiskt inom bokstaven. Lägg särskilt märke till hur Dostojevskijs Dubbelgångaren finns i två exemplar. Mycket symboliskt.

Mer om bibblo-spaning

Bibblo-spaning

Då och då åker jag färjan Lotten över Hammarby sjö. Resan som tar ungefär fyra minuter kan ägnas åt att botanisera i fartygets låne- och byteshylla för böcker. Ibland kan där vara en smula magert men oftast finns omkring hundra titlar, varav hälften jag aldrig har hört talas om. Hittar man någon kan man ta den. Har man böcker över – som jag har nu – kan man ställa dit dem.

Katastrofområde

Vi är på väg att bygga ett bibliotek. Hyllorna är klara, men ständiga omsvängningar kring vilken färg de ska få gör att rummet fortfarande är ett rum med hyllor i högar. Nu är beslutet mörkgrå bets och förhoppningsvis kommer jag att köpa den i veckan. Under tiden växer boksamlingarna till ett katastrofområde. När vi flyttade in hit för två år sedan, minskade vi ner boksamlingen till ungefär tusen böcker. Pocketböckerna färgkoordinerades omedelbart, men snart också de övriga.

Men eftersom hyllorna är högt upp under taket, blev jag snart lat och lade de lästa böckerna  på andra ställen för att sorteras in senarenyare-bokhylla. När de så småningom ändå sorterades in blev det färgkoordinerade allt mer oöverskådligt. Jag köper hela tiden nya böcker och jag lånar böcker och lägger i diverse högar: att läsa omedelbart, att läsa snart, att läsa. Och nu börjar detta kaos inkluderande de böcker som plockats ner från hyllor som ska målas närmast bli en sanitär olägenhet. Det är verkligen böcker överallt.

Vid en träff med boktoka gav hon mig goda råd till hur den framtida sorteringen ska gå till. Så låt oss hoppas att den mörkgrå betsen är ett beslut som kommer att bestå, att den inköps inom kort samt att jag därmed får börja måla och slutligen sortera. I biblioteket ska inte finnas annat än böckerna, en fantastisk fåtölj, en bra läslampa och ett bord där jag ska förvara mina cigarrer.