23 december 2005
Årets
Jag skriver en boklista med titlarna på det jag har läst. ooofbok – mini, kan man säga. Den är bra att bläddra i när man pratar böcker med folk och den är enkel och överskådlig.
Ur årets boklista väljer jag
Årets bästa:
Den siste samurajen av Helen deWitt (Saknas i bloggen. Skandal!) Den här tjocka boken innehåller allt: underhållning, kunskap, berättarstil och språkkänsla på hög nivå.
Årets deckare:
Inget urval att tala om…men Damernas detektivbyrå av Alexander McCall Smith
Årets facklitteratur:
Facklitteratur som jag läser i jobbet loggar jag inte normalt sett. Boken som höjer sig över andra får bli Vetenskap eller Villfarelse av Jesper Jerkert och Sven Ove Hansson som redaktörer. Den tjocka boken består av ett antal artiklar där forskare granskar till exempel nära-döden-upplevelser, astrologi och (o)nyttiga mediciner. Intressant läsning, även om man också här, som vanligt, ska läsa kritiskt.
Årets överraskning
Löneförhöjningen av George Perec. Såå rolig!
Årets bästa svenska
Eftersom årets bok inte var svensk utser jag Resa till Port Said av Lina Sjöberg OCH Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist som mina bästa svenska böcker i år.
Årets vidgade vyer
En familjeflickas memoarer av Simone de Beauvoir
Årets jaha?
Motsols av Mirja Unge. Kändes som en pastisch av henne själv.
och juryns specialpris till
Årets häftigaste
går som vanligt till
Ulf Lundell.
Jag drömmer fortfarande om Tyrolspelningarna om nätterna.
Kommentarer (4)
Lämna en kommentar
Håller med om att ”Resa till port Said” var en av årets höjdpunkter.
En verkligt gripande bok!
K
–> K, kan du utse EN bok till årets höjdare?
Svårt.
Det beror liksom på vad man menar. Årets mest spännande, eller välskrivna, eller nydanande?
Jag tycker väldigt mycket om just ”Resa till Port Said”. Den tilltalar mig starkt på ett personligt plan. Däremot kanske inte språket är så spännande – och den slutar lite ”tillrättalagt” tycker jag faktiskt.
Om jag ska berätta om årets läsupplevelse så är det faktiskt ”Howard’s End” av EM Forster.
Men inte är det ”årets bok” eftersom den skrevs 1910.
Men den blev MIN bok detta år och en enorm läsupplevelse i norrländsk stuga.
Visst hade jag sett den engelska kostymfilmen med Emma Thompson (inte illa alls) men
jag hade liksom inte fattat det sprängstoff som denna bok rymmer. Så stark den är och vilken vidräkning med snålhet och inskränkthet och livslögner. Och underbara
(och grymma) insikter i mänskligt psyke.
Virginia Woolf är ju en gammal favorit och hon var nära vän med Forster. Tyvärr finns
boken inte att köpa men kan ju alltid låna den av någon sträng bibliotekarie.
–>K: Årets bästa får vara med vilka kriterier som helst. Den siste samurajen som inte alls har något med Tom Cruise och hans film att göra är till exempel utgiven 2002. Så Go for Howards end!
/Ann-Sofie