Tryck stjärna…av Bodil Malmsten

När jag läser Bodil Malmsten går det sakta därför att jag måste stanna upp och tänka på det hon skriver. Jag kan göra en notering av ett viss citat och grubbla ett tag över det. Som det här till exempel:

”Det väsentliga för min tvillingsyster – liksom för mig – är att älska själv. Inte bli älskad. Det tycker vi inte om. Att vara föremål för andras känslor, att vara föremålet, inte subjektet. ”

Den här boken är inget undantag när det gäller tänkvärdheter. Den består av fem personers berättelser. Människor som man skulle kunna hitta i Sverige i dag. Boken är ganska desillusionerad men känns inte hopplös.

Jag tycker om Bodil Malmstens sätt att skriva. Här, när det är olika människors reflektioner kan det bli talspråkligt. Men exakt, tydligt och ibland poetiskt.

Evighetens stränder av Sun Axelsson

Den här boken är en jag-roman, eller personlig berättelse, som skrevs i Suns sorgearbete efter sin mans död. Den handlar om kärlek till varandra och kärleken till den ö i Grekland som kom att bli deras boställe under många år. Livet på ön beskrivs ingående och levande, inte minst under den brutala tid då juntan var makthavare.

Sun Axelsson har ett målande och poetiskt språk. Boken är utlämnande och är som en lång reflektion. Absolut läsvärd.

Så skrev jag när jag läste romanen första gången i december 2002. Nu när jag läser om den tycker jag ännu mer om den. Språket är så vackert och författaren har en sådan inlevelse i sin berättelse.

Bengt av Erik Andersson

Bengt är författare. Han har givit ut åtskilliga böcker, men numera är det få som läser dem. Han sitter tämligen isolerad i sin stuga och det är dåligt med impulser utifrån. Han samtalar med sin gode vän Karl som undrar:

- Skriver du något?
- Skriver! Nej du, sannerligen inte. Jag sitter här mellan samma fyra väggar som vanligt.
- Det är kanske det som är problemet, bäste Bengt.
- Vafalls! Skall jag sätta mig ute på berget och skriva?
- Du kanske måste söka upp inspirationen.
Bengt sög in luft. Nu hade han nämnt I-ordet. Det hjälpte inte hur många gånger han än förklarade för Karl att I-ordet inte hade något med skapandet att göra.

Nå, nu är det dags att göra något åt hans popularitet och människor runt om honom ordnar med Marknadsföring och plötsligt är Bengt i ropet igen. Den här boken har jag haft på min Att-Läsa-lista länge därför att den lät så intressant när det presenterades. Böcker om skrivande, om författare och författande kan vara grymt tråkiga att läsa men Bengt är rolig och sympatisk och tänkvärd.