1 januari 2005
Ikonen i fickan av Owe Wikström
Att resa i geografin börjar den här resan med. Lockelsen att de facto förflytta sig finns hos många. Jag hör mina elever prata om vad de ska göra efter studenten: ”ut och resa”, ”man måste komma ut, se sig om, lära känna världen” och i den andan formar jag lektionerna i religionskunskap. Men, menar Wikström, man kommer troligen till en punkt när man känner en tomhet och de existentiella frågorna kommer och man riktar sitt resande inåt (behöver i sig inte innebära att man slutar med de ”yttre” resorna för det). Steg två är att fylla tomheten och här kommer kulturen in. musik, litteratur, arkitektur , ja all sorts estetik som kanske är en glimt av andligheten? Det tredje steget blir etik och andlighet. Omtanke om medmänniskorna, en insikt om att det finns ”det andra”.
Boken var mycket allvarlig att läsa. Jag tycker att böckerna före Långsamhetens lov, innehöll just detta allvarliga som nu kommer tillbaka igen. Det tycker jag om. Jag läste den på landet. Då var det möjligt att läsa ett par sidor, lägga ner boken och titta ut i det vackra landskapet och tänka på vad Wikström just sagt.
1 januari 2005
Jag – en bokläsare
2005-01-01
Jag vill bli förändrad av böcker, att någonting ska hända inom mig när jag ger en bok min tid. Inget mindre än det.
Låter det pretto? Nåja, långt ifrån alla böcker som jag läser väljs med den ambitionen. Ibland är det så skönt med en lättsmält chokladbitsbok, typ chic-lit eller en snabbtuggad deckare. Underhållning för stunden.
Självklart vill jag ha en läsupplevelse. Den kan vara av olika slag. Bra språk med formuleringar som jag imponeras av. Bra komposition där jag blir överraskad av upplägget. Bra historia där jag drivs framåt av ett ”vad händer nu?”. Bra innehåll där jag efteråt känner att jag fått en erfarenhet, en insikt eller tanke som jag inte skulle ha fått utan att läsa den här boken. Den optimala boken innehåller förstås alla de här delarna.
Böcker som jag läst med behållning är Livet — en bruksanvisning av Georges Perec, Fröken Smillas känsla för snö av Peter Hoeg, Stormen och vreden av William Faulkner, New York-triologin av Paul Auster och Dykungens dotter av Birgitta Trotzig.
